kristingabrielsson

Har tänkt på en sak rätt mkt på slutet. Det är något jag har lovat mig själv att bli bättre på men fasen vad svårt det är. Jag har som tur är mina vänner att dividera, analysera och vrida ut och in på på saker, händelser, beteenden (både mina egna och andras) osv med. Jag kan undra och fundera mig galen över saker och ibland mår jag vansinnigt dåligt över att jag inte bara talar ut! En av mina vänner sa att han aldrig mer skulle tillåta sig själv att ha dåligt samvete över något. Gud vilken bra idé! Vilket härligt löfte! Det jag pratar om är att jag vill bli mer rak, både mot mig själv och andra. Att slippa fundera över hur någon tänker eller varför dom agerar som dom gör. Jag vill slippa riskera att bli missförstådd i viktiga situationer, jag vill slippa riskera att såra någon eller förstöra något som betyder något. Grejen är ju bara den att jag är så rädd att förlora, skada, tjorva till eller vad som helst om jag är mer rakt på sak. Håller ni inte med om att det vore så mycket enklare om alla bara sa vad dom tänkte och hur dom ville ha det?? Det handlar inte bara om kärlesrelationer utan även om vänskap, jobb, mm. Som exempel kan jag tänka mig att vissa jag känner kan undra varför jag reagerar så starkt på vissa saker men det är kanske för att dom inte vet bakgrunden. Tänk vad enkelt det då vore om jag istället sa att " Nej det här tycker jag inte är ok efterom jag känner såhär inför det".

Det låter kanske inte svårt att ändra detta men tänk efter nästa gång ni hamnar i en situation där ni blir osäkra. Hur enkelt är det egentligen att vara helt rak hela vägen? Jag jobbar iaf på det men det är svårt!

Yes jag längtar tills imorgon. Ska gymma från morgonen, härlig start! Sen ska jag hämta min fina moster på flyget vid 11 och det ska bli så hiiiiimla kul att träffa henne! Tror inte jag sett henne sen förra sommaren. Ihhh! Sen är det dags för doplunch hos kusiner med familj. Lilla Stella ska döpas på söndag så nu ska släkten samlas ocj jag bara älskar när familj och släkt är tillsammans. Är det bästa jag har! Sen tror jag bestämt att det blir iskallt vin på kvällskvisten och utgång med vackra människor! Underbara dag! Nånstans därimellan ska jag försöka få lite tid över för mina djur oxå. Bäst att sova nu så jag orkar med träning imorgon bitti!

tror jag...iaf för en stund. Har tränat rätt bra den här veckan och nu sitter jag och förösker lista ut vad jag ska hitta på imorn. Sprang i måndags, gymmade igår och sprang idag. Känns inte som att jag borde springa imorn och hinner nog inte till gymmet. Får kanske powerwalka och köra lite hantelövningar.

Ikväll är en lite tung kväll. Varför? Vet inte. Bara är så. Det där lilla mushjärtat som tickar snabbare än ljuset men känns som en elefants och propellern i bröstet gör sig påmind. Ni som inte har upplevt det vet nog inte vad jag pratar om men för alla som upplevt det vet att det är ångest jag pratar om. Är ett antal veckor sig jag kände det och jag önskar för allt i världen att det kommer ge sig och backa av ist för att blomma upp igen. Är så jäkla rädd att trilla ner igen. Efter att ha mått rätt bra i ett par månader känns såna här kvällar rätt skrämmande. Vill, vill, vill inte hamna på ruta ett igen och försöka ta mig upp ur det där svarta hålet. Ibland känns det som att jag simmar i djupt vatten och och kippar efter andan med munnen precis ovanför ytan och minsta våg kan själpa mig. Jag hoppas jag bättrar på simkunnigheten allt eftersom så rädslan för att sjunka blir mindre.

Idag har egentligen varit en bra dag. Har jobbat med mina härliga arbetskamrater. Åh dom är så goa! Är så kul att det är så olika människor i så olika åldrar under samma tak och att jag kan ha kul med alla! Var i skogen med hundarna efter jobbet och dom skötte sig fantastiskt bra! Avslutade med joooordens godaste grillmiddag i Berge med en del av familjen och sen kom morbror med fru på besök. Bra dag helt enkelt men varför dessa känslor nu?? Ja, har någon något bra svar så välkommen!

Säkert skittrist att läsa sånt här men jag skriver när jag har lust och om vad jag har lust med så läs om det passar, annars låt bli!

Oh, det är så mkt tankar i mitt huvud just nu. Saknar mina vänner. Både dom som inte bor här och dom som är kvar. Känns som att jag glider ifrån alla. Säga vad man vill men att vara (nästan) ensam singel i ett kompisgäng är inte ultimat. Även om man alltid är välkommen så känner man sig som femte hjulet ibland och vill inte tränga sig på. Saknar en famn att ligga i för att famnen vill hålla mig, nån som vill vara med mig för att jag är jag och inte för att ingen annan finns att tillgå för tillfället. Jag har mkt att jobba på vill jag lova!

Tror att det är dags för sängen nu. Hoppas på en lugn natt utan sömngång. Har varit mkt av den varan på slutet och det är så förbaskat jobbigt...och otäckt faktiskt. Nog om mina tankar.

Godnatt!