kristingabrielsson

Funderingar en söndag kväll

Publicerad 2012-05-21 00:28:57 i Allmänt,

Ikväll är en lite tung kväll. Varför? Vet inte. Bara är så. Det där lilla mushjärtat som tickar snabbare än ljuset men känns som en elefants och propellern i bröstet gör sig påmind. Ni som inte har upplevt det vet nog inte vad jag pratar om men för alla som upplevt det vet att det är ångest jag pratar om. Är ett antal veckor sig jag kände det och jag önskar för allt i världen att det kommer ge sig och backa av ist för att blomma upp igen. Är så jäkla rädd att trilla ner igen. Efter att ha mått rätt bra i ett par månader känns såna här kvällar rätt skrämmande. Vill, vill, vill inte hamna på ruta ett igen och försöka ta mig upp ur det där svarta hålet. Ibland känns det som att jag simmar i djupt vatten och och kippar efter andan med munnen precis ovanför ytan och minsta våg kan själpa mig. Jag hoppas jag bättrar på simkunnigheten allt eftersom så rädslan för att sjunka blir mindre.

Idag har egentligen varit en bra dag. Har jobbat med mina härliga arbetskamrater. Åh dom är så goa! Är så kul att det är så olika människor i så olika åldrar under samma tak och att jag kan ha kul med alla! Var i skogen med hundarna efter jobbet och dom skötte sig fantastiskt bra! Avslutade med joooordens godaste grillmiddag i Berge med en del av familjen och sen kom morbror med fru på besök. Bra dag helt enkelt men varför dessa känslor nu?? Ja, har någon något bra svar så välkommen!

Säkert skittrist att läsa sånt här men jag skriver när jag har lust och om vad jag har lust med så läs om det passar, annars låt bli!

Oh, det är så mkt tankar i mitt huvud just nu. Saknar mina vänner. Både dom som inte bor här och dom som är kvar. Känns som att jag glider ifrån alla. Säga vad man vill men att vara (nästan) ensam singel i ett kompisgäng är inte ultimat. Även om man alltid är välkommen så känner man sig som femte hjulet ibland och vill inte tränga sig på. Saknar en famn att ligga i för att famnen vill hålla mig, nån som vill vara med mig för att jag är jag och inte för att ingen annan finns att tillgå för tillfället. Jag har mkt att jobba på vill jag lova!

Tror att det är dags för sängen nu. Hoppas på en lugn natt utan sömngång. Har varit mkt av den varan på slutet och det är så förbaskat jobbigt...och otäckt faktiskt. Nog om mina tankar.

Godnatt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela